Kurtisanernas liv av Honoré de Balzac från 1847 handlar om det kriminella geniet Vautrin som under aliaset fader Carlos Herrera använder den unge Lucien de Rubempré för att komma upp sig i den parisiska societeten.
Planen är att gifta bort Lucien rikt, men problem uppstår då Lucien förälskar sig i Esther van Gobseck, en ökänd kurtisan. Nu är älskarinnor inte direkt ovanliga i de högre kretsarna, men då Esther är judinna och saknar all uppfostran kan Luciens samröre med henne förstöra alla planer.
Vautrin löser det hela genom att sätta Esther i kloster där hon blir både döpt och socialt upptrimmad. När hon sedan slipper ut får hon vackert finna sig i att tillbringa de kommande fyra åren med att sitta instängd i ett hus och inte träffa någon annan än Lucien och tjänstefolket.
Under en av de nattliga motionsrundor som Esther är tillåten får baron de Nucingen syn på henne, och blir helt vansinnigt förälskad. Vautrin inser att de kan ta tillfället i akt att tillskansa sig de ekonomiska medel som krävs för att Lucien skall kunna imponera på den lämpligt rika Clotilde de Grandlieus familj. Esther underkastar sig denna plan då hon vill inget annat än att Lucien skall lyckas.
Som en fet, pilsk fluga lockas Nucingen i fällan och blir sedan i enlighet med Vautrins instruktioner konsekvent pumpad på pengar medan Esther håller honom på sträckbänken. När hon till slut låter honom komma till, tar hon livet av sig. Hennes tajming kunde dock inte ha varit sämre eftersom hon just innan ärver en stor summa pengar av en rik onkel. Hade hon bara varit lite tålmodig skulle hon ha fått tillräckligt med pengar för att själv gifta sig med Lucien.
De sista pengar Esther lurat av Nucingen blir norpade av hennes tjänsteflicka, vilket får det hela att se ut som rånmord. Lucien och Vautrin är de enda tillgängliga misstänkta, och de åker båda prompt i fängelse, alla planer omintetgjorda.
Balzac är en föregångare till den realistiska genren då han syftade att skildra det franska samhället efter revolutionen med särskilt fokus på borgerskapets girighet och utsvävningar. Han nuddar även vid naturalismen när Ester blir sjuk av sitt dygdiga leverne i klostret:
Det var en intressant läsning, även om Balzacs meningar är lite väl långa och jag är för obekant med historia för att kunna förstå alla referenser. Skildringen av hur pengar styr allting känns dock riktigt aktuellt för dagens samhälle där människor identifierar sig genom sin konsumtion. Jag ser inte ofta på Lyxfällan, men när jag väl gör det blir jag alltid lika bestört över hur en del människor är helt oförmögna att acceptera att levnadsstandard är beroende av ekonomiska förutsättningar, inte vad man "förtjänar".
Handlingsmässigt anser jag att romanen ligger närmare romantiken med en mästerskurk och olycklig kärlek som leder till självmord, vilket jag tycker är otroligt korkat då Lucien är ett riktigt blötdjur. Hade jag varit Esther hade jag snott åt mig Nucingens pengar själv och dragit.
Det fick mig att tänka till lite, har man inte själv gjort en hel del dumt när man varit kär? Svaret är ja, minst sagt. Problemet med Esther är dock att hon baserar hela sitt människovärde på Luciens känslor, vilket jag tror beror på att samtiden dikterade att en ogift judinna som gillar att ha roligt, drar in egna pengar och tar för sig sexuellt är en förkastlig slampa som förtjänar att brinna i helvetet. Hon är en idiot, men det beror till viss del även på tidsandan.
I övrigt erbjuder Balzac väldigt träffande betraktelser av den mänskliga naturen, av vilka denna är min favorit:
Vill du läsa romanen för att se vad du själv kan få ut av den, kan du söka upp den via följande länkar:
LIBRIS
Bokfynd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar