lördag 27 oktober 2012

Ivanhoe av Walter Scott


Ivanhoe publicerades 1820 av sir Walter Scott och utspelar sig i England efter det tredje korstågets slut. Om någonting var ruttet i staten Danmark, så kommer England stadig tvåa. Richard Lejonhjärta har blivit tillfångatagen i Österrike på vägen hem från Palestina, hans bror Johan har gripit makten och de normandiska adelsmannen utnyttjar tillfället till att ägna sig åt lite gammalt hederligt feodalt förtryck av saxarna.

Den saxiske ädlingen Wilfred av Ivanhoe har återvänt från korståget, förskjuten av sin far Cedric för att han följde en normand ut i krig. Det hjälpte inte heller direkt att han blev förälskad i lady Rowena, som är bortlovad till Athelstane av Coningsburgh i en förening som Cedric hoppas ska ena det saxiska folket och driva ut normanderna.

Utklädd till pilgrim slår Ivanhoe följe med normandiskt sällskap lett av prior Aymer och tempelherren Brian de Bois-Guilbert som söker skydd hos Cedric för natten. Såklart drabbas hela hushållet av handlingsnödvändig blindhet och känner inte alls igen pilgrimen, inte ens när han upplyser hela salen om att Ivanhoe en gång besegrade den lite väl normandiskt överlägsne Brian de Bois-Guilbert i en tornering som hölls i Palestina. Han är också säker på att så fort Ivanhoe "återvänder" så är han villig att göra om bedriften.

Bois-Guilbert blir självklart rätt så pytt över den fräcka utmaningen, men bestämmer sig för att muntra upp sig med att överfalla den rike juden Isak av York som också spenderar natten hos Cedric. Ivanhoe tänker dock inte låta detta hända och hjälper Isak att fly. Denne blir så tacksam att han lånar Ivanhoe en rustning och häst så att han kan utmana tempelherren på torneringen i Ashby, där även Cedric och Rowena närvarar.

Ivanhoe vinner såklart, men blir svårt sårad och skulle ha dött om det inte hade varit för en mystisk svart riddare som försvinner innan torneringen är slut. Då Cedric inte vill hjälpa sin son faller det på Isak och hans dotter läkekunniga dotter Rebecca.

Prins Johan får samtidigt bud om att Richard har flytt från Österrike och beslutar att med hjälp av Bois-Guilbert, Maurice de Bracy och Reginald Front-de-Boeuf samla en styrka för att möta sin bror i York. De tre riddarna är med på noterna, men gör först en avstickare för att överfalla Cedrics följe eftersom de Bracy vill få äktenskaplig rätt till Rowenas alla tillgångar. Som en bonus ingår Isak, Rebecca och Ivanhoe i paketet då de blev övergivna av männen som skulle eskortera dem till York.

Följet tas till Front-de-Boeufs slott Torquilstone, där Front-de-Boeuf vill pressa pengar ur Isak, de Bracy ett "ja" ur Rowena och Bois-Guilbert horisontalläge ur Rebecca. Narren Wamba och svinaherden Gurth undkommer dock anfallet och stöter i skogen på den ädle rövaren Locksley (oj, vem kan det vara?) och hans glada gossar som naturligtvis vill hjälpa till att rädda saxiska adelsmän från förtryckarna. Av en lycklig slump får de också hjälp av den svarte riddaren som leder anfallet mot slottet.

Normanderna blir besegrade, men Bois-Guilbert flyr och för bort Rebecca till tempelherrarnas högkvarter eftersom det tydligen för honom inte finns någonting mer attraktivt än en kvinna som hotar att begå självmord om han kommer i närheten. Hon är nämligen inte vidare förtjust i mördare som föraktar hennes folk, vanhedrar sina löften och allmänt beter sig drygt. Dessutom har hon utvecklat Florence Nightingale-syndrom i sin omsorg om Ivanhoe, trots att det är strängt förbjudet enligt bådas religioner.

Sedan skiter sig allting kungligt då stormästaren för tempelherrarna får veta att hon är där och bestämmer att hon måste vara en häxa som har lyckats förvrida huvudet på en så god kristen soldat. Lyckas Rebecca inte hitta en kämpe som kan kämpa och vinna mot Bois-Guilbert så kommer hon att brännas på bål.

Naturligtvis faller uppgiften på Ivanhoe som rider hela natten och anländer till platsen för avrättningen uttröttad, men redo att en gång för alla besegra Bois-Guilbert. Han blir dock snuvad på konfekten då tempelherren dör knall fall i första sammandrabbningen eftersom han har "fallit offer för sina egna häftiga lidelser". Om detta rör sig stroke eller akut kåtslag förtäljer inte Scott, men det är ett riktigt antiklimax som med fördel har strukits i alla de filmatiseringar jag har sett.

Sedan slutar dock allt hyfsat lyckligt för de flesta. Den svarte riddaren visar sig såklart vara Richard Lejonhjärta som får pli på sin bror och övertygar Cedric att förlåta Ivanhoe som gifter sig med Rowena. Den ännu lika olyckligt förälskade Rebecca reser med sin far till Spanien i hopp om att där slippa förföljelse.

Romanen tillhör den romantiska genren i det att den är tillbakablickande och fokuserar på starka känslor. Statusen som klassiker anser jag vilar huvudsakligen på den spännande handlingen och de välskrivna och engagerande karaktärerna som efter nära tvåhundra år fortsätter att inspirera till nytolkningar.

Scott behandlar även hyckleriet inom katolska kyrkan och etniska motsättningar. Normanderna förtrycker saxarna, och judarna som lever i ständig skräck för förföljelse från båda dessa grupper har ingen anledning att vara generösa när deras pengar är önskvärda. På så sätt skapas en ond cirkel av hat och fördomar som Rebecca dock bryter genom att vara helt outhärdligt god och perfekt trots allt det hon utsätts för, till och med när hon står färdig att brännas på bål:



Ivanhoe är en av de historier som jag faktiskt tycker gör sig bättre på vita duken. Filmen från 1982 som sänds varje nyårsdag har skalat och gjort en del ändringar i handlingen till det bättre och serien från 1997  har lagt till en intressant konflikt mellan Ivanhoe och Bois-Guilbert samt gett karaktärerna mer djup.

Det var intressant att läsa den ursprungliga förlagan till en hjärtknipande kärlekshistoria som känns som en lika integrerad del av det svenska helgfirandet som Kalle Anka, men då Scotts språk är alldeles för styltigt med för långa beskrivningar för min smak ser jag hellre serien från 1997 än läser boken igen.

Och så en glad nyhet för alla er som tyckte att Ivanhoe skulle ha valt Rebecca, William M. Thackeray skrev en  fortsättning på romanen för att rätta till slutet som kan läsas online. Såvitt jag vet finns ingen svensk version tillgänglig, tyvärr.

Och som vanligt, ett par hjälpsamma länkar om du efter detta känner dig manad till läsande:

LIBRIS

Bokfynd

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar